När AI förändrar jobben måste utbildningen hålla längre än verktygen

När AI förändrar hur arbetet utförs räcker det inte att uppdatera utbildningarna med nya verktyg. Vi måste våga ompröva vad vi utbildar till, vilka kunskaper som ska prioriteras och vad som inte längre behöver ta samma plats. Det ställer nya krav på samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare, skriver Astrid Westfeldt Corneman, vd för Nackademin.

AI används redan för att skriva kod, analysera information och automatisera arbetsuppgifter. Tekniken kan också förändra hur arbetet organiseras och vilka uppgifter människor förväntas utföra. För oss som utvecklar utbildningar inom yrkeshögskolan väcker det frågor om vad studenterna behöver kunna när de kommer ut i arbetslivet.

I rapporten Skills in the AI age från juli 2026 beskriver OECD hur AI både kan automatisera befintliga arbetsuppgifter och skapa nya. Kompetenskraven kan förändras även när yrket finns kvar, eftersom delar av arbetet utförs på andra sätt än tidigare.

På Nackademin utvecklar vi våra utbildningar tillsammans med arbetsgivare. I de samtalen möter vi också en osäkerhet kring vilka kunskaper som kommer att behövas längre fram. Arbetsgivare lyfter vikten av att kunna ta till sig ny teknik, anpassa sitt arbetssätt och förstå verksamhetens behov. Men det är svårare att säga exakt vilka verktyg och färdigheter som kommer att efterfrågas när dagens studerande tar examen.

Förmågan att fortsätta lära blir allt viktigare när arbetsuppgifterna förändras. Samtidigt behöver den bygga på en ordentlig grund i yrket. För att kunna ta till sig nya arbetssätt krävs också förmågan att tänka kritiskt och förstå vad tekniken faktiskt gör.

På vår utbildning till .NET-utvecklare ingår exempelvis ansvarsfull användning av AI i programmeringsarbetet. Samtidigt är programmering, felsökning och förståelse för hur kod fungerar centrala kunskaper. En utvecklare som använder AI-genererad kod måste kunna bedöma om lösningen fungerar, upptäcka brister och förstå vilka risker den kan innebära.

Liknande frågor har lyfts i arbetet med vår utbildning till OT-säkerhetsingenjör. AI kan exempelvis användas för att upptäcka avvikelser i industriella system och prioritera säkerhetshändelser. Men för att kunna bedöma om analyserna är tillförlitliga krävs också kunskap om systemen och deras säkerhetsrisker.

Båda exemplen visar varför grundläggande yrkeskunskap är viktig även när AI kan utföra delar av arbetet. Samtidigt behöver vi fundera över hur den kunskapen ska utvecklas när arbetssätten förändras.

Den största utmaningen är kanske inte att förstå vilka nya kunskaper AI kräver, utan att våga ifrågasätta vilka kunskaper vi fortfarande betraktar som självklara.

Vi har begränsad utbildningstid. Nya AI-verktyg och arbetssätt kan inte bara läggas ovanpå allt som redan ingår. Vi behöver göra medvetna val om vad utbildningarna ska innehålla. Vilka kunskaper behöver fördjupas? Vilka moment behöver förändras och vad kan få mindre plats?

Det är avvägningar som arbetsgivare och utbildningsanordnare behöver göra tillsammans. Yrkeshögskolans styrka är att arbetslivet redan är med och formar utbildningarna genom bland annat ledningsgrupperna. Jag vill att vi använder de samtalen till att också ifrågasätta sådant vi länge tagit för givet och diskutera hur utbildningarna behöver förändras när nya arbetssätt blir möjliga med AI.

Vi kan inte veta exakt hur en utvecklares, ingenjörs eller säkerhetsspecialists arbete kommer att se ut om fem år. Men vi kan redan nu göra mer genomtänkta val om vad utbildningarna ska innehålla och vara beredda att ompröva dem när arbetslivet förändras.

En utbildning ska inte bara förbereda för det första jobbet, utan också ge en grund som håller när jobbet inte längre ser likadant ut.

Astrid Westfeldt Corneman

Vd, Nackademin