Könsfördelningen ser väldigt olika mellan teknikutbildningar. Vad kan vi lära av det?

Andelen kvinnor bland Nackademins nya YH-studerande har ökat de senaste två åren. Men utvecklingen ser väldigt olika ut mellan enskilda teknikutbildningar. På Data Engineer är 20 av 41 nya studerande kvinnor, medan motsvarande siffra på IT-infrastrukturspecialist är 2 av 39. Det ger oss konkreta jämförelser och en bättre grund för att undersöka var utbildningsanordnare och arbetsliv har möjlighet att påverka, skriver Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.

Kvinnornas andel bland Nackademins nya YH-studerande har ökat från 30,5 procent 2024 till 36,6 procent 2026. På Data Engineer har förändringen varit särskilt tydlig: för två år sedan var 9 av 39 studerande kvinnor, i höst är de 20 av 41. Men utvecklingen ser långt ifrån likadan ut på alla teknikutbildningar.

Det här är inte bara en jämställdhetsfråga. För branscher med stora kompetensbehov handlar det också om att bredda rekryteringsbasen och ta till vara fler människors kompetens.

Redan när vi i våras tittade på ansökningarna såg vi stora skillnader mellan olika delar av teknikområdet. Nu ser vi samma variation bland dem som faktiskt har börjat. Vi vet ännu inte varför det ser så olika ut. Men nu har vi tillräckligt underlag för att börja undersöka var på vägen från utbildningsval till arbetsliv skillnaderna blir tydliga.

Den som söker en utbildning väljer sällan ”tech” i största allmänhet. Man väljer ett konkret yrke med vissa arbetsuppgifter, en arbetsmarknad och en föreställning om hur arbetslivet kan se ut. Data, cybersäkerhet, programmering och IT-infrastruktur kan därför vara ganska olika val.

Bilden av yrket, tidigare utbildningsvägar och behörighetskrav, förebilder och hur arbetsmarknaden uppfattas kan alla spela roll. En del kan också börja långt innan någon söker en YH-utbildning, genom vilka yrken och möjligheter man möter tidigare i livet. Det är möjliga förklaringar, inte färdiga slutsatser.

Följ hela vägen från intresse till arbete

För oss på Nackademin innebär det att följa utvecklingen program för program, från intresse och ansökan till studiestart, LIA och vidare ut i arbetslivet.

Om samma mönster syns redan bland dem som visar intresse och söker behöver vi titta på vad som händer före studiestart. Hur beskriver vi yrket och arbetsuppgifterna? Vilka förebilder syns? Vilka vägar leder fram till utbildningen?

Tidiga möten med teknik och tekniska yrken är också något vi behöver titta närmare på. Vårt samarbete med Kodcentrum är ett exempel på hur fler kan få sådana erfarenheter. Men en enskild insats är inte lösningen.

Visar sig skillnaderna först senare behöver vi söka svar på andra håll. LIA ger möjlighet att följa hur studerande möter yrket och arbetsplatsen i praktiken och vad som händer på vägen mot arbete.

Arbetslivet behöver vara med

Det här kan utbildningsanordnare inte göra på egen hand. Dialog med arbetsgivare, branschorganisationer och andra aktörer behövs för att förstå hur yrkesroller utvecklas, hur de uppfattas och vilka hinder som kan finnas på vägen in.

Om närliggande tekniska yrkesroller attraherar helt olika grupper behöver också arbetsgivare titta på hur rollerna beskrivs, vilka personer som syns, hur rekryteringen går till och hur arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter ser ut.

På en enskild utbildning behöver utvecklingen följas över flera år innan vi kan tala om en stabil förändring. Om samma mönster håller i sig på Data Engineer blir det desto mer intressant att förstå vad som skiljer den från utbildningar där könsfördelningen förändras betydligt mindre.

Kvinnor är fortfarande tydligt underrepresenterade inom flera tekniska utbildningar och yrken. Men utvecklingen visar också att mönstren inte är statiska.

Nästa steg handlar därför mindre om en generell lösning för ”tech” och mer om att förstå var skillnaderna uppstår och vad vi kan pröva tillsammans med arbetslivet.

Astrid Westfeldt Corneman

vd, Nackademin