Jan-Olof Edgar har länge varit en av pådrivarna i utvecklingen och implementeringen av BIM inom svensk byggsektor. Med sin expertis inom området utbildar han på Nackademins öppna utbildningar inom BIM. I intervjun berättar Jan-Olof bland annat om framväxten av BIM och de senaste trenderna inom området. 

Hej Jan-Olof! Du är utbildare på Nackademins BIM-utbildningar. Berätta om dig själv och din bakgrund.

Jag är en eldsjäl och pionjär inom implementering och utveckling av BIM. Jag var en av de första i Sverige, när jag redan 1992 mitt under den djupaste fastighetskrisen, började tillämpa databasbaserad produktmodellering i 3D .

Då arbetade jag på Sweco som byggnadskonstruktör och tack vare 3D-tekniken blev det en dramatiskt förbättrad kvalitet och produktivitet i byggprocessen. Sedan dess har jag vigt mitt liv åt att jobba med arbetssätt inom BIM.

Några år efter sekelskiftet började begreppet BIM att sprida sig och jag har arbetat som managementkonsult på strategisk nivå med att utveckla och implementera BIM-strategier i olika företag, både inom entreprenörsledet och fastighetsförvaltning. Jag har därmed fått ett helikopterperspektiv på livscykelhantering av byggnadsinformation.

Idag arbetar jag med byggnadsinformation på ett annat sätt, nämligen som produktchef för AMA hos Svensk Byggtjänst. BIM handlar i väldigt hög grad om att arbeta med branschutveckling och Svensk Byggtjänst är en ledande aktör i detta sammanhang.

Berätta vad BIM är för den som inte är så insatt.

BIM är ett teknikskifte när det gäller informationshantering (digitalisering) i samhällsbyggnadssektorn. Tidigare har information förmedlats i traditionella dokument som till exempel utskrivet på ritningar och beskrivningar.

Med BIM  lagras informationen istället i modeller som består av informationsobjekt, såväl grafiskt som icke-grafiskt. Modellerna utgörs i praktiken av databaser och objekten är databasposter som jag brukar kalla för informationscontainrar.

Tekniken innebär att de traditionella dokument som vi använder i branschen numera kan betraktas vara rapporter (utskrivna kopior) från databasen. Hela synsättet på vad en ritning är håller på att förändras och numera bygger man till och med utan ritningar.

Det här teknikskiftet får därför enormt stora konsekvenser för byggbranschen eftersom mycket av de gamla metoderna plötsligt utmanas, vilket gör att man pratar om att branschen nu befinner sig i ett paradigmskifte.

Vilka trender ser du inom BIM-området?

Fram tills nu har de flesta modeller varit främst grafiska 3D-CAD modeller utan särskilt mycket lagrad information. Det har nämligen saknats svensk de-facto standard för vilken information och på vilket sätt informationen ska lagras i objekten.

3D-modellerna har främst använts för att kontrollera kollisioner mellan olika byggdelar, oftast mellan olika fackområden. Branschen har nu utvecklat ett nytt klassifikationssystem, CoClass, som är skapat för BIM och som bestämmer hur olika parametrar (egenskaper) ska namnges.  Detta gör att det skett ett tydligt trendbrott och diskussionen handlar nu allt mer om informationshantering snarare än grafikhantering.

Vi har för första gången fått ett branschgemensamt digitalt språk som både människa och maskin kan tolka. Stora statliga beställare såsom Trafikverket ställer nu krav på BIM och det gör att hela branschen nu satsar allt mer på BIM.

Du har blivit en pionjär och en av pådrivarna av BIM inom svensk byggsektor. Varför är det viktigt för dig att ha en aktiv roll i utvecklingen och spridningen av BIM som arbetssätt?

Under mina 30 år i byggbranschen har vår bransch ständigt blivit anklagad för ineffektivitet, dålig kvalitet och skenande kostnader.  Idag klarar vi inte att bygga bostäder till rimliga priser som den yngre generationen har råd att köpa eller hyra. BIM är en otroligt viktig pusselbit i arbetet mot att förändra detta. Bevisligen går det att bygga med noll fel.

BIM reducerar även icke-värdeskapande aktiviteter. Det finns till exempel forskning som visar att en mängdförteckning görs om sju till åtta gånger i ett byggprojekt eftersom parterna inte litar på varandras uppgifter samt att informationen är fragmenterad och lagrad i olika IT-system som inte kan kommunicera med varandra – inte undra på att det då blir dyrt att bygga hus!

Det är därför jag förutom BIM även brinner för LEAN och industriellt byggande. Byggbranschen borde kunna bygga bostäder på samma sätt som bilindustrin bygger bilar.  Även detta har man pratat om i snart 30 år, men för att lyckas krävs såväl hårdvara (byggsystem) som mjukvara (BIM).

Vad kan man som deltagare förvänta sig av BIM-utbildningarna?

Deltagarna får ta del av all den kunskap som jag har samlat på mig genom årens lopp. Utbildningarna ger både en tillbakablick av BIM-evolutionen där jag beskriver CAD/BIM-utvecklingen samt en framåtblick av de senaste trenderna inom digitalisering såsom CoClass, VR och AR.

Det exploderar med ny teknik just nu och vi är inne i en väldigt spännande tid tycker jag. Det känns verkligen att ”det är nu det händer”.  Huvuddelen i mina föreläsningar berör teorin kring BIM, det vill säga vad BIM är och hur det fungerar rent datatekniskt. Fokus ligger även på hur information logiskt struktureras i objekt med hjälp av egenskaper baserat på CoClass samt hur informationen sedan kan användas i olika tillämpningar såsom för kostnadskalkyler, produktionsplanering eller fastighetsförvaltning.

För den som vill lära sig mer praktiskt handhavande i BIM-verktygen passar utbildningen BIM-verktyg som lär ut sju olika programvaror för BIM på sju veckor!

Till vem vänder sig utbildningarna?

De vänder sig till dig som önskar få en djupare förståelse för vad BIM är och hur BIM kan tillämpas i ett byggprojekts samtliga skeden – från tidiga rumsfunktionskrav till projektering, produktionsplanering, produktion och slutligen överlämnande till förvaltning.

Låter BIM-utbildningarna som Jan-Olof utbildar på som något för dig? Läs mer om utbildningarna och anmälan här.